Kompetensbristen – sanning eller myt?
De drabbade samman på debattsidorna tidigare i år, då förbundsordföranden för Sveriges Ingenjörer, Ulrika Lindstrand, kallade talet om ingenjörsbrist för överdrivet. Oförskämt, tyckte Consids vd Peter Hellgren, som tvingas parera den skriande bristen på IT-kompetens varje dag. I det här avsnittet av Digitala influencerpodden möts de, utan boxningshandskar, för att diskutera vidare kring bristen på IT-kompetens, ansvaret för det livslånga lärandet och hur risig matteundervisning i lågstadiet hänger ihop med avhoppen från ingenjörsutbildningarna.
Höjdpunkter från avsnittet:
2.03 Vilka är Sveriges ingenjörer?
”Vi är ett professionsförbund för högskoleutbildade ingenjörer. Vi har också ett fackligt ben, så vi är en av de största fackföreningarna i Sverige och vi har ungefär 163 000 högskoleutbildade ingenjörer hos oss.”
3.24 Råder det kompetensbrist?
”Det är inte en fråga man kan svara ja eller nej på. Det är en brist på vissa tekniska kompetenser, men det behöver inte alltid just vara en ingenjör som behövs. Sedan är det en del branscher där behovet har svängt väldigt snabbt, och vi lever i ett rätt trögrörligt system kopplat till vår utbildning, så om efterfrågan stiger snabbt i en specifik bransch så tar det tid innan vi får fram nya ingenjörer.”
4.31 Här syns en faktisk brist.
”Det är typiskt sett inom olika typer av digitalisering och automation, men även inom batteriteknik, där branscherna har svängt väldigt snabbt. Men vi får också signaler från våra medlemmar att man inte är på rätt plats. Jag har många medlemmar som känner sig underutnyttjade på jobbet och att det finns en matchningsproblematik – arbetsgivarna vet inte exakt vad det är man behöver.”
7.17 Om relationen näringsliv och akademi.
”Jag upplever att man blir bättre och bättre på att hitta varandra. Jag ska inte säga att det har varit vattentäta skott innan, men ibland har jag nästan fått känslan att arbetsgivarsidan har förväntat sig att akademin ska vara lite av tankeläsare i vad de behöver. Men jag vet också att när akademin aktivt gått ut och frågat så har många arbetsgivare inte riktigt vetat exakt vilken kompetens de behöver.”
8.24 Goda exempel där näringsliv och akademi samarbetar.
”Jag tycker att det finns goda exempel där man har fått det att fungera och specialanpassat. Northvolt har startat upp egna YH-utbildningar för batteriteknik till exempel, för att man förstår att en lång civilingenjörsutbildning inte kommer att hända över en natt. Samtidigt har man också jobbat ihop med Uppsala universitet så att där nu kommer en utbildning som ska starta inom just batterisidan. Jag upplever att när det kommer till nyetableringar är det lättare att ha den där dialogen, för då är det så mycket annat som också måste passas in i ekosystemet.”
10.09 Ser arbetsgivare ingenjörer som slit- och slängvara idag?
”Det finns inte en dag hos våra ombudsmän utan att vi har någon som sägs upp utifrån en fingerad arbetsbrist, där man har identifierat att den här personen inte har kompetens nog, vi skickar ut den och tar in en ny. För att man inte har jobbat med kompetensutveckling.”
11.09 Där ligger ansvaret för det livslånga lärandet.
”Det är ett tredelat ansvar. Arbetsgivaren har ett ansvar att veta: vart är jag på väg någonstans, vad vill jag att mina anställda ska kunna och hur får jag dem dit? Men det är också ett ansvar för mig som enskild ingenjör att se om mitt hus, vara nyfiken och hänga med. Sedan tycker jag också att det ligger ett ansvar hos vår regering att se till att möjligheten finns, att våra lärosäten har möjlighet att ge den typen av utbildningar som näringslivet efterfrågar för att vi ska kunna vara en nation som fortfarande har spetskompetens och ligger högt i innovations- och konkurrenskraft.”
12.37 Om pandemin som en förlorad utbildningschans.
”Under pandemin är det tyvärr bara tre procent av arbetsgivarna som har tagit tillfället i akt att kompetensutveckla sin personal och det är ju beklämmande lågt. Vi hade ju korttidspermitteringssystem förra gången vi hade kris och i efterdyningarna av det lyfte vi fackliga parter upp att vi ville se möjligheter att kompetensutveckla, och att vi skulle förbereda våra lärosäten att ge kortare kurser under den här perioden. Men det kom liksom aldrig i gång.”
13.51 Om att antalet platser på ingenjörsutbildningarna ökar, men inte antalet utexaminerade ingenjörer.
”Det finns några små skärvor som hoppar av tidigt för att ingenjör var deras andrahandsval. Sedan finns det de som hoppar av sent för att de får jobb i alla fall. Men den stora majoriteten, de 80 procenten i mitten, hoppar av för att de tycker att det är för svårt, och då handlar det om matematiken. Svensk skola klarar inte av att förse eleverna med tillräckligt goda baskunskaper och självförtroende i matematik för att orka.”
16.57 Vad ska man göra åt de dåliga matematikkunskaperna?
”Här är det viktigt att man lyssnar på lärarprofessionen och rektorerna vad de behöver för förutsättningar för att göra ett bra jobb. Och ska jag spekulera så handlar det nog mycket om arbetsmiljö, lugn och ro i klassrummet, läromedel, men framför allt ledarskap – att politikerna lyssnar till professionen och inte klåfingrar för mycket.”
17.52 Lyssnar inte politikerna?
”Vi har ju pratat länge om det här med det livslånga lärandet att ge förutsättningar för det, men vi ser ju inte att utbildningsdepartementet har skjutit till några öronmärkta pengar till våra lärosäten för att faktiskt kunna satsa på detta, utan man har gjort en extra skrivning i regleringsbrevet om att man ska ha ansvar för det livslånga lärandet. Så länge man inte får extra pengar och resurser, så konkurrerar ju den här typen av utbildning med programutbildningar och den forskning som bedrivs på lärosätena.”
20.16 Om Sveriges möjligheter att stå sig i digitaliseringskonkurrensen.
”Jag är genuint orolig. Får vi inte bukt med våra ungas mattekunskaper så har vi inte en bra bas att bygga vårt kompetenskapital på. Och så måste vi kunna vidareutveckla dem som finns i arbetslivet.”
21.22 Är vi bra på att attrahera kompetens från andra länder?
”Det tycker jag att vi är. I de kontakter jag har med företag är man duktig på att attrahera arbetskraft från utlandet, de kommer gärna hit. Sverige ses fortfarande som ett spännande land att bo i, det är en vacker miljö och relativt tryggt.”
22.16 Hur råder vi bot på snedfördelningen kvinnor och män i branschen?
”Vi ser nu att det är fler unga kvinnor som söker sig till ingenjörsutbildningen och det är såklart kopplat till den gröna omställningen – man har fått upp ögonen för att om jag vill göra den här världen till en bättre plats att bo på så är det ingenjör jag ska bli, för det är där förändringsmöjligheterna ligger.”
24.18 Om vikten av att marknadsföra ingenjörsutbildningens möjligheter.
”De som är unga idag får så otroligt mycket information, så det krävs mer idag för att slå igenom i bruset. Och man måste vara i fler kanaler.”
24.51 Är det förebilder vi behöver lyfta?
”Det tror jag är jätteviktigt och det finns organisationer som gör storverk där idag: Women Engineer, Women in tech, IGE Day som arrangeras varje år… ”
25.31 Ulrika Lindstrands Fem snabba favoriter.
27.52 Därför är det viktigt för Ulrika att ha kvar en fot i det vanliga arbetslivet.
”För mig handlar det väldigt mycket om att hålla markkontakt. Jag är också lokalt fackligt engagerad och har varit jättelänge, vilket innebär att jag upplever precis samma sak som mina medlemmar upplever. Jag får också en annan trovärdighet när jag pratar med våra arbetsgivare för att jag lever i den vardagen.”
29.20 Ulrika rekommenderar gäster till kommande poddar.
30.32 Så följer du Ulrika Lindstrand och Sveriges ingenjörer.
