Digitala influencer-podden | 2022-04-14

Från linjärt till cirkulärt

Henrik Nilsson, Inrego

min

Henrik Nilsson

Digitala Influencer-podden med Inregos grundare Henrik Nilsson, , om återbruk istället för återvinning och avfall som resurs.

Henrik Nilsson, Inrego

Henrik Nilsson

Grundare Inrego

Från linjärt till cirkulärt

De räddar livet på hundratusentals elektronikprylar varje år och ser till att mobiltelefoner, datorer och surfplattor används under hela sin livslängd. Efter över två decennier i branschen står it-återanvändarna Inrego plötsligt i centrum för två globala megatrender, när digitalisering och hållbarhet seglar upp som vår tids ödesfrågor. I det här avsnittet av Digitala influencerpodden förklarar Inregos grundare, Henrik Nilsson, varför han inte ägnar sig åt återvinning, rätar ut frågetecknen kring cirkulär och linjär ekonomi och förklarar hur Sverige kan bli ett återanvändningens Silicon Valley.

Höjdpunkter från avsnittet:

2.12 Detta är Inrego.

”Inrego är ett företag som arbetar med återanvändning av elektronik. Vi tar hand om elektronikutrustning och ser till att den får ett förlängt liv.”

2.32 Om Inregos långa historia.

”Vi uppstod faktiskt redan 1995. Jag var student vid Lunds universitet och behövde en dator. På den tiden fanns datorsalar, det var inte så vanligt att man hade en dator hemma. Jag hade inte råd att köpa en ny och jag kunde ingenting om datorer så jag ville köpa den i en butik, och det fanns ingen.”

3.39 Om skillnaden mellan att återanvända och återvinna.

”Återanvändning ligger högre upp i det man brukar kalla avfallshierarkin. Jag tycker inte om att tala om avfall heller, utan snarare resurs – så återanvändning ligger högre upp i resurshierarkin.”

4.23 Så går det till – från att Inrego får tag i tekniken, till att den hamnar hos konsumenten.

”När vi har fått tag i utrustningen börjar vår förädlingsprocess. Vi säkerställer att all information på utrustningen tas bort, vi uppgraderar utrustningen och ser till att den kan få en plats på marknaden igen.”

5.40 Så skiljer sig cirkulärekonomi från linjär ekonomi.

”I naturen blir det inget avfall, saker används och det blir en typ av avfall som kan användas av någon annan igen, det blir inga restprodukter som inte används. Och det är väl egentligen det här man försöker eftersträva inom den cirkulära ekonomin – att man inte ska se produkter som avfall, utan som råvara för nya produkter.”

7.59 Hur har medvetenheten runt cirkulärekonomi utvecklats senaste åren?

”Jag tror att de flesta stora företag idag sitter med sina 20-årsplaner och tittar på hur de ska vara relevanta om 20 år, och hur affärsmodellen ska vara relevant, och en del i det handlar om hur man ska vara resurseffektiv.”

8.31 Detta står i vägen för en cirkulärekonomi idag.

”Dels attityd – vi behöver göra en attitydförändring i samhället, det behöver bli mer normalt och lite coolt att vara hållbar. Dels är det i dag för billigt att vara linjär, och här har politikerna stor chans att påverka. En varas pris borde speglas av den miljökonsekvens och resurskonsekvens den för med sig. Det görs inte idag.”

11.21 Därför vill Henrik beskatta arbetskraft på ett annat sätt än i dag.

”Faktum är att det är billigare att gräva upp nya resurser ur marken, än utvinna ur använda produkter. Och om vi nu vill jobba med reparationer, om vi vill jobba med återanvändning, så är det arbetsintensivt.”

11.53 Om utvecklingspotentialen inom återanvändning.

”Vi har en utmaning i att ställa om återanvändningsprocessen till att bli mer digital och mer automatiserad. De här systemen och robotarna finns inte idag, och här finns ett jätteutvecklingsområde som jag är otroligt nyfiken på att försöka ta vidare – det måste gå fortare att återanvända en produkt.”

13.25 Vilka länder har kommit längst fram när det kommer till återvinning och cirkulär ekonomi?

”Sverige ligger långt fram. Finland ligger långt fram, och Holland.”

14.08 Tar politiken vara på potentialen i cirkulärekonomin idag?

”Nej, tyvärr. Vi startade lite den här branschen för 25 år sedan, och den största utmaningen vi har haft längs med resan, är politiska initiativ.”

14.58 Om en av de regleringar som Henrik Nilsson anser hindrar återvinning av elektronik mest idag.

”Vi har kemikalieskatten, eller second hand-skatten som jag kallar den, där man på grund av att man inte förstått hur flödena på återanvändningsmarknaden fungerar, lyckats lägga en skatt på produkter som inte används. Och den gör att återanvändningsgraden minskar.”

16.59 Hänger politiken med i den snabba utvecklingstakten som sker i företagsvärlden?

”Det finns massor av regulatorer som skulle kunna gynna utvecklingen, och jag tror att offentlig sektor skulle kunna gå före här och ställa krav.”

17.45 Om pant på elektronik.

”Det skulle bli ännu ett system som läggs ovanpå befintliga system istället för att göra det mer ekonomiskt möjligt att återanvända – och titta på vilka fundament det är som driver återanvändningsbranschen.”

19.13 Här befinner vi oss om ett par år.

”Jag är stor optimist i grunden. Vi kommer vilja driva och utveckla vårt välstånd vidare, vi kommer hitta lösningar för att göra det på ett resurseffektivt och hållbart sätt.”

19.34 Om Sverige som ett nytt Silicon Valley för hållbarhet.

”Det finns ju en världsmarknad här. Man pratar idag om att återanvändningsindustrin om några år kommer skapa 300 000 jobb, och det hade ju varit otroligt roligt om många av de jobben hamnade i Sverige.”

20.17 Om att arbeta med återanvändning i Finland.

”Det är ganska likartat. Finland känns som en intressant marknad, de är också väldigt snabba och de har satt ett mål om att de ska vara världsledande inom cirkulärekonomi 2025 redan.”

20.59 Om behovet av återanvänd IT-utrustning globalt.

”Vi säljer faktiskt till 90 länder idag. Och det finns ett stort behov av att få ta i fungerande och bra IT-utrustning. Sverige har ganska stora krav, men det finns andra länder som har lägre krav.”

21.51 Om pandemins påverkan på priset på begagnat.

”Det som hände under pandemin och inte minst på grund av komponentbristen, var att priserna gick upp. Och det var väl första gången någonsin.”

23.01 Behöver elektroniken i sig också bli mer långlivad?

”Absolut, jag tror att elektronik behöver tillverkas med mer hållbara material, sedan behöver de bli använda under hela sin livslängd. Det som krånglar till det är mjukvaran, och där har mjukvaruutvecklare en möjlighet att göra skillnad också.”

24.02 Henrik Nilssons Fem snabba favoriter.

25.35 Henrik Nilsson ger sitt bästa tips till det företag som vill minska sitt elskrot.

27.08 Henrik Nilsson rekommenderar gäster till kommande poddar.

27.34 Så följer du Henrik Nilsson och Inregos fortsatta framfart.

Lyssna  fler avsnitt 

Har du förslag  gäst till podden? 

0 / 250
Fält markerade med en asterisk (*) är obligatoriska.
Integritetspolicy