Analoga hål i lagstiftningen
Uthängningar, näthat, sharenting eller hämndporr – har du hängt med i debatten om brott på nätet har du garanterat också stött på Ängla Pändel. Hon är advokaten och folkbildaren som ständigt rör sig i skärningspunkten mellan yttrandefrihet och integritet – och outtröttligt är där och petar i hålen i vår analoga lagstiftning. I det här avsnittet av Digitala influencerpodden hör ni henne berätta om digital brottsbekämpning, gränslösa influencerföräldrar, AI-utvecklingen och lagar som alltid skvalpar i bakvattnet av teknikutvecklingen. Dessutom avslöjar hon sin senaste googling.
Lyssna via
Tidskoder och citat.
2.01 Så hamnade fokus på internetjuridik under studietiden.
”Jag fann ett enormt intresse för juridik som inte stod still. Om jag ska vara lite krass så kände jag att jag inte vill att det ska finnas någon gammal gubbe som hänvisar till gamla domstolsavgöranden från 1932, för att det är där praktiken ligger, utan jag ville vara i framkant, där det skapades nu.”
2.52 Dessa personer fick Ängla på rätt spår.
”Jag lärde känna professor Mårten Schultz och sen Cecilia Magnusson-Sjöberg som jobbar inom digitala juridiska frågor på olika sätt, och båda inspirerade verkligen mig till den profil jag har idag.”
3.19 Om hur lagstiftningen alltid släpar efter.
”Man måste hela tiden tänka: ’hur kan vi applicera gammal, mossig juridik på den nya tekniken och människors nya sätt att se på yttrandefrihet, integritetsskydd och vår förändrade syn på vad som är privatliv?´”
4.51 Så är det att jobba med frågor där det ännu inte finns praxis.
”Väldigt ofta när jag uttalar mig i media – både i min roll som ordförande för en ideell organisation utifrån ett utbildande perspektiv och som advokat på en advokatbyrå… – så handlar det om att våga göra kvalificerade gissningar.”
5.55 Om kvinnan som tog en boll av ett par småpojkar och hängdes ut på nätet.
”De filmade det och en förälder la ut det och det fick en enorm spridning, jag tror att det kom upp i en miljon visningar på väldigt kort tid. Den här kvinnan är en vanlig privatperson som absolut har betett sig otroligt illa, men då ska man ju ganska snabbt kunna uttala sig om det som alla vill veta: Får man göra det här?”
7.25 Detta är definitionen av förtal.
”Förtal är när man utpekar en person som brottslig eller klandervärd genom att sprida information om den här personen som kan få andra att uppfatta den som sämre än vad man betraktade personen innan.”
7.56 Har förtalsbegreppet blivit mer känt hos gemene man de senaste åren?
”Det tror jag absolut. Förtal är ju nog den främsta väktaren i folks uppfattning av integritetsskyddet, och den främsta internetbestämmelsen som inskränker yttrandefriheten. Det är väldigt mycket snack om förtal. Och det är lika många missuppfattningar om vad förtal faktiskt är.”
8.27 Har vi blivit känsligare av internet?
”Det är inte alls min uppfattning. Tvärtom tror jag att den nivån av kränkningar, eller hur allvarliga kränkningarna blir tack vare spridningsmöjligheterna som många av de här sociala medierna möjliggör – de kan vi inte ännu förstå, och juridiken har inte riktigt hunnit komma i kapp.”
10.20 Så stor är kunskapen om gränser mellan yttrandefrihet och brottslighet idag.
”Ungdomar idag växer upp med en förståelse för att de har rättigheter och till viss del också skyldigheter, men jag upplever fortfarande att det är väldigt många som växer upp i ett ganska hårt digitalt klimat, vilket gör att man inte nödvändigtvis förstår att det kan utgöra ett brott att bli kallad för hora till exempel.”
11.28 Handlar koranbränningarna om yttrandefrihet, eller är det hets mot folkgrupp?
”Hets mot folkgrupp är en inskränkning av yttrandefriheten som vi har bedömt som legitim. För att ett yttrande, vilket kan vara att bränna en bok, ska vara ett brott mot svensk lag så krävs det att det uppfyller kriterierna för att vara till exempel hets mot folkgrupp.”
13.52 Här befinner sig peneln mellan yttrandefrihet och personlig integritet idag.
”Lagstiftningsmässigt ser man ganska mycket integritetsskyddande och individskyddande lagstiftningsåtgärder, framförallt på EU-nivå, där man skärper ansvarskraven för stora plattformar och liknande.
14.55 Så mycket efter ligger juridiken när tekniken gör stora språng.
”Det har tagit otroligt många år att juridiskt bestämma vad de här mellanhänderna – det man kallar sociala medier, plattformar eller söktjänster – är för någonting. Vi hade inte ens ett ord för det innan. Samtidigt tycker jag att det är bra när juridiken är lite långsam – vi ska inte hafsa ihop juridik, för gör vi det så är det väldigt lätt att det blir fel.”
16.06 Om tydliga hål i lagstiftningen som behövt täppas igen.
”Det var en styvpappa som filmade sin styvdotter när hon var på toaletten, han hade placerat en filmkamera dold i tvättkorgen. Hon var för gammal för att det skulle röra sig om barnpornografibrott och han spred inte den här informationen på något sätt, så det kunde inte utgöra förtal och det kunde inte vara ofredande för att kameran upptäcktes inte… och då fick vi bestämmelsen om kränkande fotografering.”
19.04 Om den snabba AI-utvecklingen och utmaningarna för juridiken.
”Jag tror att i framtiden kommer vi skratta åt att vi föreberedde en lagstiftning som hette AI-regulation, för AI kommer att vara så brett att vi måste ha AI-lagen nerbruten på varje nivå. Det är lite som att säga att vi skulle ha en lag som kontrollerade allt.”
20.25 Därför är det svårt med en global reglering av AI.
”Med all EU-lagstiftning så finns det också en risk att om EU är för snäv så spurtar andra länder, Kina eller USA till exempel, och då hamnar de i konkurrensfördel och så kommer fortfarande AI-tekniken att levereras från andra länder. Så man måste hitta en balans mellan att inte begränsa utvecklingen för den europeiska marknaden och samtidigt reglera den till någonting som vi faktiskt har kontroll över.”
21.18 Dessa andra områden kommer skapa huvudbry hos landets jurister den närmaste tiden.
”Några regelverk som är på väg, och som många gnuggar sina tankeknölar över, är ju DSA och DMA – Digital Markets Act och Digital Service Act. De är del av det stora EU-paketet om den digitala marknaden, och det handlar om att reglera saker som vi inte riktigt tidigare visste vad det var.”
22.11 Ängla sätter sig i heta stolen.
23.45 Detta är sharenting.
”Sharenting är ett begrepp där en vårdnadshavare eller en person med inflytande över barnet sprider information om barnet.”
24.18 Exempel på sharenting.
”Många av föräldrarna menar inte sina barn något illa, de kanske har en begränsad förståelse för hur det kan påverka barnen. Men man kanske får ett svårt sjukt barn, och vill sprida information och kunskap om sjukdomen, eller få stöd i kampen under barnets sjukdomsförlopp. Det här innebär en spridning av otroligt känslig information om barnet.”
26.10 Här går gränsen för när det blir olagligt.
”Det är samma gränser som gäller för dig och mig. Du kanske inte hade tyckt att det var jätteroligt om jag fick tag på dina sjukdomsjournaler eller lägger upp bilder på dig när du springer runt naken på stranden… Barnet har ett extremt starkt skydd och rätt till personlig integritet.”
27.43 Gäller annan lagstiftning om du är en publik person?
”Det finns undantag i dataskyddsförordningen eller GDPR för privat behandling av personuppgifter. Mitt slutna Instagramkonto där jag lägger upp bilder på katter och spagetti till middagen eller ett restaurangbesök, det är mitt privata och då omfattas jag inte av reglerna i GDPR. Men ju mer publik du blir, till exempel influencers och deras barn, desto mer träffas du av lagstiftning och bredare lagstiftning, till exempel dataskyddsförordningen.”
29.04 Ängla rekommenderar en gäst eller ett ämne för kommande poddavsnitt.
29.28 Det här ska ni hålla utkik efter när det gäller Ängla Pändel framöver.
