Blogg Publicerad 1 april 2026

Dark mode: tillgänglighet och lagkrav, inte trend

Dark mode diskuteras ofta i termer av stil och personliga preferenser. För organisationer som omfattas av lagen om tillgänglighet till digital offentlig service (DOS-lagen) är frågan dock större än så. Det handlar om tillgänglighet, användarens kontroll och i praktiken även om lagkrav. Trots det är kunskapen om detta fortfarande relativt låg. Många organisationer ser fortfarande dark mode som en ren designfråga. Men när användare aktivt väljer hur deras operativsystem ska se ut handlar det i grunden om något annat: att respektera användarens behov och skapa digital service som fungerar för fler.

Ida Reimers

UX-designer och konsultchef

Vad är dark mode?

Dark mode, eller mörkt läge, innebär att ett digitalt gränssnitt använder mörka bakgrunder och ljus text i stället för den traditionella ljusa designen. Funktionen aktiveras ofta via operativsystemets eller webbläsarens inställningar och gör det möjligt att anpassa upplevelsen efter individuella behov och önskemål.

Ett krav många missar

När digital tillgänglighet diskuteras hamnar fokus ofta på WCAG (Web Content Accessibility Guidelines), internationella riktlinjer framtagna av W3C för att göra webbinnehåll tillgängligt. Men DOS-lagen bygger på den europeiska standarden EN 301 549, som omfattar fler krav än WCAG 2.1.

Ett av dessa är kriterium 11.7: Respektera användarens inställningar. Det innebär att digitala tjänster ska följa användarens val av exempelvis färg- och kontrastinställningar, där dark mode ofta ingår. Digg, Myndigheten för digital förvaltning som ansvarar för tillsynen av DOS-lagen i Sverige, beskriver också att tjänster ska respektera användarens inställningar för bland annat färger och kontrast.

Det handlar alltså inte om att alla tjänster måste ha ett manuellt dark mode-läge. Det viktiga är att gränssnittet fungerar tillsammans med användarens egna systeminställningar.

Varför är det viktigt?

För många användare är dark mode inte bara en estetisk preferens, utan en funktion som gör digitala tjänster enklare att använda i vardagen.

Vanliga skäl till att användare väljer mörkt läge är:

ljuskänslighet eller migrän
mindre visuell belastning
bättre komfort i mörka miljöer
individuella tillgänglighetsbehov
lägre energiförbrukning på OLED-skärmar

När en tjänst ignorerar systemets inställningar riskerar vi att skapa onödiga hinder, trots att användaren redan gjort ett aktivt val i sitt operativsystem.

Därför spelar dark mode roll för era användare

En stor del av användarna använder redan dark mode

Dark mode har blivit en etablerad del av dagens digitala användning. Flera undersökningar och branschrapporter pekar på att användningen är utbredd, särskilt på mobila enheter. Samtidigt visar studier inom UX att preferenserna varierar. Vissa föredrar mörkt läge, andra ljust, och många växlar mellan båda beroende på situation.

I en studie från Nielsen Norman Group uppgav deltagarna ungefär följande fördelning: en tredjedel föredrog ljust läge, en tredjedel mörkt läge och en tredjedel använde båda.

Forskning visar också att dark mode inte är optimalt för alla. Vissa läser bättre i ljust läge, andra i mörkt. Den viktigaste slutsatsen är därför inte vilket läge som är bäst, utan att användaren ska kunna välja det som fungerar bäst för just dem.

Varför organisationer bör bry sig, även utöver lagen

Att stödja användarens färginställningar ger flera tydliga fördelar. Gränssnittet upplevs som mer naturligt när det följer användarens egna val. Tillgängligheten ökar när fler kan använda tjänsten på ett sätt som fungerar för dem. Dessutom blir lösningen mer framtidssäker, eftersom systemstyrda inställningar blir allt vanligare.

Organisationer som prioriterar tillgänglighet och genomtänkt design signalerar samtidigt kvalitet, professionalism och omtanke om sina användare.

Den viktigaste insikten

Det viktiga är att respektera användarens inställningar och ge människor kontroll över sin digitala upplevelse. När en stor del av användarna redan gör aktiva val i sina operativsystem är frågan egentligen inte om vi ska stödja dark mode, utan om vi har råd att låta bli. Tillgänglighet handlar i grunden om samma sak som bra design alltid har gjort: att anpassa sig efter användaren, inte tvärtom.

Vill ni veta mer?

Vill ni diskutera hur dark mode och användarinställningar kan hanteras i praktiken, eller få stöd i implementation och tillgänglighetsarbete? Kontakta oss på Consid så berättar vi gärna mer.

Föregående